Tisdag

Imorse kunde jag ha vaknat och varit arg, men jag var inte det. Jag vaknade bredvid min boxarvän och insåg att det finns fler. Självklart blir jag både arg och ledsen när människor jag trodde aldrig skulle svika, sviker.
   Det fanns några svaga ögonblick i den här dagen. Men jag blundade och kunde gå förbi. Igår kunde jag inte blunda och inte gå förbi. Men då fanns det en boxarvän, ett regn och ett hav som kunde skrika med mig. Så det gjorde ingenting att jag grät. Och idag stärkte en tre timmar lång promenad mina svaga ögonblick lite ytterligare. Det finns löften om att det finns fler. Det finns så många andra. 
   Idag var dom svaga ögonblicken lite starkare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0