Fantomensdotter

Ett tappert försök till ett nyktert liv. Jag dansade aldrig mina fötter onda eller min kropp trött. Jag hann aldrig bli den lyckligaste människan på jorden. Men jag tog ett steg mot ett nyktert liv som jag snart ska ta tillbaka flerfaldigt.
   Jag reser snart. Nervös och peppad till tusen. 30 mil åt ett håll som en gång höll mig i ett järngrepp av ångest. Där finns ingen järnhand längre och jag är inte liten och ensam längre. Två stora steg, jag ska in och visa vem som vuxit mest.

Idag skjuter jag söndagsångesten på måndagen som puttar den till tisdagen. Jag ska bara klara två dagar. två dagar. Jag vet att jag klarar det men sen kommer det tusen dagar till, och jag är inte lika säker på att jag klarar dom.

   Jag gav upp, det gjorde jag, jag har gett upp igen. Jag skäms inte heller, jag ger upp, jag flyr, det gör jag alltid. Jag är för liten och klen och jag har för mycket ångest som kväver mig för ofta. Jag är rädd, förlåt mig.