Fantomensdotter

Vi gick över fotbollsplanen, talade om att den gula löken var så dyr och plötsligt slog det mig; hur vuxna vi är. När blev vi äldre, flyttade ut från barndomsrummet, vinkade mamma adjö och skaffade oss egna nya vanor?
   Allting har hänt så fort. Jag kan ibland sakna mitt tonårsrum med dom gröna väggarna, dom röda lakanen och tryggheten. Jag saknar nätterna i rummet, jag saknar alla sakerna som trängdes längs väggarna och i garderoberna. Nu längtar jag efter att få flytta och ställa sängen mot en vägg igen. Kanske kan jag vända ansiktet mot den nya väggen, finna samma trygghet och kanske vågar jag börja gråta igen.