Onsdag
Plockade blommor och klappade en katt. Eller, jag klappade inte. Katter är inte min starka sida. Men mitt sällskap klappade och mjauade med katten. Den rullade sig på asfalten och luktade på hennes blommor och sedan gick vi åt två olika håll. Mitt sällskap och jag åt vårt håll och katten åt sitt, bakom skuggorna och vi mot gatulycktorna.
Tillbaka i soffan och reflekterar över dagen och kvällen och bergochdalbanan. Jag har sprungit mellan nervositet, glädje, irritation, lycka, ilska, tårar, skratt och tillbaka till ingenting igen. En ganska komplett dag sådär känslomässigt. Jag har även hunnit med att avverka en saknad över dig och en oro för dig. Och en oro för sommaren och hösten har hunnit avhandlats och massa mamma-prat med gråt och tröst. Imorgon blir det nya kliv för framtiden, precis så som idag var kliv för framtiden igår - inga stora men i alla fall några steg på vägen.
