Måndag
När man bor i ett hus med sex andra individer, så händer det inte alltför ofta att man hamnar alldeles själv i soffan i vardagsrummet klockan elva på kvällen. Men nu är det just vad som har hänt, och hur stilla och tyst det är när ingen är omkring, hur musiken är lite mer fångande, natten lite mörkare och tiden går lite saktare.
Det är lite mer än en månad kvar tills mitt plan svingar sig upp över molnen och tar med mig hem till mamma. Som jag längtar, som jag fasar, som jag vill åka nu, nu, nu! men samtidigt, stanna, en stund till. Somna några nätter till i din famn, vaknar några fler mornar tätt intill dig, innan fyra månader kommer att hålla oss isär.
Det är lite mer än en månad kvar tills mitt plan svingar sig upp över molnen och tar med mig hem till mamma. Som jag längtar, som jag fasar, som jag vill åka nu, nu, nu! men samtidigt, stanna, en stund till. Somna några nätter till i din famn, vaknar några fler mornar tätt intill dig, innan fyra månader kommer att hålla oss isär.
Hur varje dag med dig är ett nytt äventyr, allting vi gör och allting som jag vill göra med dig. Hur möjligheterna med dig är oändliga.
Jag älskar dig.
Måndag
Är så trött att somna ståendes är ett hett alternativ.
Lördag
Vi talar om Gud, om människor, om livet och framtiden. Vi talar om ensamhet, tvåsamhet och känslor. Långa sommardagar då din cykel får åka på flaket på min bil. Vi talar om musik och män, lögner och ärlighet. Och precis som med allting annat här, så flyger dagarna förbi. Jag vet inte vart dom tar vägen, men jag saknar dom redan.
Du sa att vi aldrig kommer ses igen, men det är inte sant. För allt vad jag är värd, så får det inte vara sant.
Måndag
Vi säger att det är två månader kvar, att det är lång tid kvar. Sen tittar vi på varandra. Säger inget mer. Men vet, att två månader är ingenting. Två månader kommer överraska oss, och vi kommer stå där, handfallna på en flygplats. Och jag kommer undra när vi ses igen, och hur ska jag vara hel, när min andra halva är på andra sidan jorden. Jag förstår inte, hur ska jag kunna vara modig, och hur mycket mod behövs?
Måndag
Några minuters egentid, filosofitid, uttryckstid, livstid, självtid och betänktetid.
De har spelat volleyboll på baksidan sedan jag kom hem. Jag smög snabbt in till sängen och en behövd ensamhet. Har så mycket att säga, att berätta, att skriva och skrika. Men ofta slutar det i blanka papper och tystnad. Är så otroligt lycklig precis här där jag är och den jag är med. Men ibland krymper mitt hjärta och min mage krampar ihop, som om att någon doft, ett ljud, en tanke plötsligt påminner mig om dagar, veckor, månader och år som har passerat.
Stannar upp. Funderar. Är jag där jag trodde att jag skulle vara, eller är jag någon helt annanstans? Jag vet inte. Kan omöjligt svara på för svåra frågor. Jag är någon annanstans varje dag, om inte på riktigt, så inuti.
Lördag
Så underbart lycklig när jag vaknar upp brevid dig.
Je t'aime
