Torsdag

Vi satt i bilen och pratade om döden.
   Hon berättade om sin mormor som hade gått bort under natten, om klumpen i bröstet som hon inte kunde förklara och om hur hon plötsligt kunde börja gråta. Hon berättade om allting som gjorde ont. Jag berättade om min mormor, och sen berättade jag om min mamma. Att det största som jag kan mista i mitt liv, är min mamma. Jag kan inte se ett liv utan min mamma, och när den dagen kommer önskar jag att jag slapp vara där.
   Ibland gör det ont i mig att se min mamma åldras, det gör ont att se min mamma bli liten igen. I mig gör det ondast när min mamma är ledsen.
   Jag minns när min mamma pratade om mormor när hon var i livet, om mormor som hade så ont, och jag såg i min mammas ögon hur ont hon fick för att hennes mamma hade ont. Och inte är det bara ens mammor och pappor som oroar sig över sina barn. Åh vad jag har oroat mig över min mamma, och åh vad jag har oroat mig över min pappa.

Kommentarer
Postat av: M

vad fint, ahhhhhhh......

2009-02-12 @ 23:49:39
URL: http://tjugohundratalet.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0