Fantomensdotter

Tre kannor te. Tre glas rödvin.
   - Du ska inte lyssna på sånhär musik när du mår såhär, sa han och skakade på huvudet och i bakgrunden satte Peter LeMarc ord på alla känslor jag någonsin kännt. 
   - Jag vet, sa jag. Men jag kan inte låta bli. Kan inte låta bli att strö salt i mina sår.



Så glöm aldrig när du satt på sängkanten och ur högtalarna sjöng LeMarc om alla dina känslor som du någonsin hade känt och du grät. Glöm aldrig det. Glöm aldrig vem som var vaken med dig hela nätterna då du ville gråta. Glöm aldrig det. Jag är rädd för att du ska glömma. Inte bara mig, utan även det du en gång kännt.
   Glöm aldrig att gråta, och att minnas.