Fantomensdotter

Det finns så många fler som jag vill tacka. Inte med en uppsats, bara ett kort tack och en mening. Men jag vill tacka er ändå.

Jag vill tacka E, för dansen, alkoholen och barndomen.

Jag vill tacka P, för din lycka och enkelhet.

Jag vill tacka D, för alla promenader och nätter och alla knuffar i ryggen och ärligheten.

Jag vill tacka M, för allting som du ser och frågor om, som ibland ingen annan ser.

Jag vill tacka O, för att du aldrig lämnar, glömmer eller släpper någon.

Jag vill tacka A, för allting du aldrig kommer att förstå, men för att  du försöker ändå.

Jag vill tacka J, för alla meningslösa historier som jag inte förstår.

Jag vill tacka A, för våra kaosartade liv och allt pepptalk.

Jag vill tacka K, för att i dina ögon är ingenting på riktigt.

Jag vill tacka Z, för en fin stund i ett jobbigt kapitel.

Jag vill tacka K, för att du sa åt mig att andas när jag höll på att glömma.

Sen vill jag tacka dom som fick mig att gå alla omvägar, ta alla snedsteg, göra alla misstag. Ni fick mig dit jag är idag, och fick mig att träffa alla dem jag har att tacka varje sekund i mitt liv för.

   Tack S och J,

FÖR ATT NI VAR OCH ÄR SÅ DUMMA I HUVUDET.