Torsdag

Det blev en väl spenderad dag på en bänk i solen utanför slottet. Vi skrattade åt mest ingenting, åt skagenmackor och improviserad äppelpaj med vaniljsås och McDonalds-glass. På hemvägen mellan husen tänkte jag på hur glad jag är att jag fann er. Hur mycket vi har kvar att skratta åt, hur många flera dagar vi har kvar. Jag älskar hur vi kan skifta från allvaret till skrattet, det ytliga och sen tillbaka ner i allvaret igen.
   Ibland kan jag, precis som ni, fråga mig själv vart ni har har varit i hela mitt liv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0