Fantomensdotter

De talar franska med varandra, hela tiden, överallt. Ibland kan jag skymta något ord, låtsas att jag förstår, skratta lite tvekande och sedan försvinna in i mina tankar och min missplacering. Så fort de börjar tala engelska så är det riktat till mig, ofta missar jag första 3-4 orden för jag förstår inte, hänger inte med, lyssnar inte, och tror att de talar franska. Inser att de talar engelska, svarar snällt, men kan aldrig bygga en konversation, dialog, diskussion. För så fort jag svarat, så talar de franska igen.
Alla dessa människor måste tycka att jag är tråkig, blyg, svår och konstig. Igen.